Tunet – Gjelleråsen, 10-2 (2-1, 3-0, 5-1)

Efter blandade insatser men fyra raka segrar var det dags för en av säsongens absolut tuffaste utmaningar, Tunet på bortaplan. Gårdagens hemmalag har varit påtagligt stabila i seriespelet så långt och bara förlorat två matcher under hösten. Dels mot Greåker i november under deras kanske starkaste period och något överraskande mot Sveiva i början av december. Både före och efter dessa motgångar har de inte alltid spelat övertygande men framgångsrikt utifrån det att matcherna har vunnits.

Att förvänta att vi ska vinna matchen är sikta något högt. Men att vi ska kunna utmana Tunet på flera delar av spelet är en rimlig utgångspunkt. Vi såg framför oss att Tunet står för den största delen av bollinnehavet och att vi får spela ett gott försvarsspel och komma i de kontringar vi är vassa på.

Redan tidigt ser vi att den förväntade matchbilden också realiseras. Tunet går ut med ett högt tempo och hotar från start. De kommer inte helt in i slottet och Falkeid mellan stolparna får göra några tacksamma inledande räddningar. I en av dessa kontringar gör vi också matchens första mål genom Benjamin Belsten. Hallen tar sig an nyheten med viss skepsis, inte minst de som har sympatier för de gul-lila.

Någonstans här upphör också det roliga för vår del. Vi håller undan på ett bra sätt de första tjugo minuterna. Tunets hålls oftast borta från de centrala delarna av anfallszon och då har vi en relativt tacksam uppgift att freda målet. De två mål som Tunet gör under den första perioden kommer efter lika många individuella misstag där vi har svårt att få bort bollen i försvar. Det har vi dessvärre inte råd med i en match av denna karaktär. Men vi har bara att växa med uppgiften och inse vad vi behöver göra tydligare för att stå bättre rustade inför kommande utmaningar.

För vårt unga lag är det en viktig erfarenhet. Vi startar på tre femmor och håller det under första perioden. Den blir något uppstyckad av utvisningar åt båda hållen. Resterande två perioden förändrar vi intervallerna för vår tredjefemma, men alla får fortsatt speltid.

I andra perioden och framover sker det två viktiga förändringar i spelet som tippar över till en klar fördel för Tunet. Dels blir vi oerhört stressade i spelet med boll. Det verkar som om vi blir tvugna att sätta den avgörande passningen tidigt, att vi inte vågar hålla på bollen och faktiskt spela den runt Tunet. Under matchens första period gjorde vi det bättre och satte upp flera goda och konstruktiva lösningar i anfallsspelet som gav goda målchanser.

Ett Tunet som hela tiden tillåts ligga i anfall är att spela dem rätt i händerna. Även om vi har vissa problem i anfallsspelet så ligger vi bra i positionerna i försvar. Men, ju längre matchen går desto oftare missar vi någon meter i strukturen, någon sekund i markeringen och då är Tunet oerhört effektiva. Dessutom så börjar de hota mer centralt i banan och tillåts göra tre, fyra mål tätt framför Falkeid.

Att Tunet vinner 10-2 speglar till del matchen. Upplevelsen vi sitter med efter matchen är dock att vi borde kunna göra det bättre i försvar, att vi behöver bli tydligare i vårt jobb och inte minst tuffare i ytan rätt framför målet. Framåt har vi chanser på något eller några mål till. Men självklart är det en effekt som kommer att hur matchbilden utvecklas.

Förlusten till trots så ser vi fram mot de kommande två matcherna mot Slevik och Greåker som förmodligen kommer att innebära en liknande matchbild. Vår förhoppning är dock att vi ska stå upp på ett bättre sätt än vad vi fick se under gårdagskvällen. Vi måste lita på att vi är ett tempostarkt och tekniskt skickligt lag. Vå måste våga utmana om bollinnehavet och utmana i anfallsspelet på ett tydligare sätt. Vi måste har större tillit till den struktur och disciplin som vi har visat fram i försvarsspelet under flera tidigare tillfällen.

Det handlar därför lika mycket om en fysisk, taktisk och teknisk träning framöver som en mental. Med en lugnare träning senare idag, en fri fredag och social sammankomst på lördag har vi sedan två veckor framför oss innan de senaste säsongernas giganter, Slevik, gästar Lihallen lördag den 13:e februari.

Som tidigare har sagts så är förluster bra om vi lär något av dem. Jag är övertygad om att laget har lärt mer av förlusten mot Tunet än segern mot Greåker. Vissa lärdomar gör bara lite mer ont än andra. I vanlig ordning bejakar vi det positiva och fortsätter att sträcka oss mot himlen i våra ansträngningar att erövra innebandy-Norge. Vi har en lång väg kvar att gå, men vi varje träning och varje match kommer vi ett eller några steg närmare.

Som alltid uppskattar vi er deltagelse på vägen. Den betyder myket för oss.

Från sargkanten med kärlek,

Samuel Rosenkvist
trener, herrer elite