Matchen mot Akerselva var den sista i det första mötet med lagen i säsongens eliteserie. Undantaget är den avbrutna matchen mot Greåker som kommer att spelas tisdagen 19:e januari i Lihallen. Det ska mycket till för att utmana serieledarna, men de tre kvarvarande poängen skall kämpas för.

På våra tio matchen har vi sex segrar, ytterligare en efter straffar och tre förluster. Samtliga mot lag som ligger före oss i tabellen. Vi inledde övertygande även om vi i inledningen hade svårt att fullfölja matchplanen och helt enkelt spela av matcherna. Sekunddramat i seriepremiären mot Grei där Bredli säkrar segern i den absolut sista sekunden framför en välbesökt läktare sitter fortfarande gott i minnet.

Seger i de fem första matcherna, även om den femte mot Harstad kom efter straffar var inget annat än övertygande. Bara Tunet hade fram till då gjort det bättre. De väntade topplagen gjorde det svårt för oss även om vi efter den usla starten mot Tunet med 0-5 underläge en bit in i första ändå spelade väl så god innebandy i den avslutande 45 minuterna. Mot Slevik var vi aldrig nära även om vi resultatmässigt höll dem stången i första halvan av matchen. 

Höstens andra del har utan tvivel präglats av Tobias Wendelstigs oerhört tragiska dödsfall. Det har satt tydliga spår att förlora en vän och en lagkamrat på det sättet. Som lag har vi hanterat upplevelsen och händelserna på ett bra sätt. Men det kommer att påverka oss lång tid framöver, något vi såg inte minst i matchen mot Akerselva senast. 

Segern mot Nor dagarna efter beskedet om Wendelstigs bortgång var en lika viktig som emotionellt utmattande historia. Mot Sveiva hade vi en veckas fokus på «back to basic» vad gäller försvarsspelet. Effekten var påtagligt tydlig med en förstaperiod där vi inte gav lokalkonkurrenterna en chans. 4-0 och den ledningen höll vi sedan matchen ut. 

Begravningen på tisdag satte på nytt perspektiv på tillvaron. Det rent idrottsliga får med rätta placeras i baksätet. Där har det sedan blivit kvar. Vi orkade helt enkelt inte fokusera på det innebandymässiga vilket fick effekter till lördagens utskåpning i Kringsjåhallen. Men det är långt viktigare att vi hjälper varandra att på bästa sätt landa i tillvaron.

En femteplats efter första halvan av serien är utan tvekan en bra prestation. Inför seriestart tippades vi av samtliga (utom en) att hamna utanför slutspelet. De närmsta konkurrenterna Grei och Sveiva var dessutom inte särskilt oroade för oss. Vi har visat både dem, de andra och framförallt oss själva att vi har en god potential i laget trots att vi bara är i början av vår plan för att lägga innebandy-Norge under oss. 

Ser vi framåt kommer vi förmodligen behöva komma upp i 26 poäng för att kvalificera oss till slutspelet. Det ska vi klara av under januari. Sedan får vi göra vad vi kan för att utmana på bästa sätt i kvartsfinalen. 

Det är utan tvivel en kollektiv insats där vi på träningar och matcher behöver fortsätta att utmana varandra och tvinga fram en allt bättre prestation. Det har varit några spelare som har klivit fram på bästa sätt och hjälpt oss till framgångarna.

Andreas Falkeid har varit en gigant mellan stolparna och visar i match efter match att han är den matchvinnare vi hoppades på och kommer att behöva. Att han dessutom hedrats med förstatröjan i landslaget visar på att det inte bara är vi som uppskattar insatsen.

Björn Lundgren har blivit tydligare i spelet sedan förra säsongen och tar ett stort ansvar innanför och utanför sargen. Flest BB-inteckningar talar sitt tydliga språk. 

Kapten Robin Norstrøm står fram i kriget och leder laget på ett övertygande sätt. Både i poängprotokoll och som förebild. Kedjekamraten Henrik Bredli var ett tag i toppen av poängligan men har de senaste matcherna inte lyckats fortsätta den goda trenden. Vi har ingen tvekan om att han snart hittar tillbaka.

Bland de unga spelarna är det Olav Falkeid och Edvin Eikland som har tagit ett stort kliv i sin utveckling. Olav har en teknik och förmåga att göra det oväntade och det har fått landslagstränaren Sveen att förhöra sig om honom. Framtidsutsikterna är mycket goda om han fortsätter att jobba hårt och dedikerat. Edvin har ett av seriens bästa steg. Han har börjat värdera situationerna bättre och det gör att prestationen börjar lossna. 

Men det är utan tvekan kollektivet Gjelleråsen som ska hedras. Det finns en påtaglig vilja att hela tiden bli bättre och utvecklas som spelare och lag. Vi har svårt att utmana de bästa lagen i serien, men det är också väntat. 

En av de främsta insatserna står ändå vår publik för. Vi är utan tvekan det lag som drar flest. Ett snitt på 244 åskådare per match är hela 50 mer än Tunet på andra plats. 

Kan vi fortsätta prestationen både på banan och läktaren har vi en påtagligt trivsam vår att se fram mot. 

Dette gjør vi sammen!

Samuel Rosenkvist
trener, herrer elite