Forza Fighters

Motgång i Lihallen

Gjelleråsen – Tunet, 6-9 (2-5, 1-2, 3-2)

Matchen mot Tunet skulle komma att bli vårt första stora utmaning i säsongsupptakten. Det var vi medvetna om samtidigt som vi har fått en bra start på spelet i både anfallszon som i försvaret. Inför matchen handlade det mesta om att våga spela vårt spel samtidigt som vi som alltid vill sätta strukturen i båda omställningarna.

Det är inget fel på inställningen denna tisdagskväll, däremot har vi oerhörda problem med att våga hålla på bollen och spela enkelt. I framförallt första perioden blir vi oerhört stressade i de offensiva spelvändningarna vilket gör att vi får jag mycket boll och får svårt att producera några farligheter mot Östergren i Tunet-målet. 

Tunet är ett lag som spelar på tempo och bra kollektiva rörelsemönster. Det blir alltid en öppnare innebandy än mot exempelvis Harstad och det är en matchbild som borde passa oss bra. 

Men svårigheterna att föra matchen i spelet med boll blir avgörande. Ett underläge med 0-5 gör det onekligen svårt. Det finns dåliga matchinledningar och dåliga matchinledningar. Det här var en dålig matchinledning. 

Men det som framförallt identifierar årets upplaga av Gjelleråsen herrlag är att vi alltid tar jobbet fram till sista signal, «in i kaklet» som det brukar heta i svenska sportsammanhang. Avslutningen blir positiv med två reduceringar från BB Erlend Bjerknes och en frislagsvariant där Henrik Bredli är sist på bollen.

Vi ser att vi trots den knepiga starten kan hålla jämna steg med Tunet, men då måste vi ta ett större ansvar, med och utan boll. Skador på Anders Mellum och under matchen Benjamin Belsten är ett problem, men vi löser det påtagligt bra från bänken. För egen del är det jobb som Vettle Mellum gör på en ovan position något av det mest positiva. Att han dessutom får göra mål bidrar till upplevelsen. Vi har flera spelare som vill har mer speltid och insatsen av Bacolod, Bjerknes och Mellum visar att de också förtjänar det. 

Tanken är att utmana tydligare centralt. De gånger vi sätter positioneringen skapar vi med regelbundenhet möjligheter till ytterligare reduceringar. Problemet är att vi av någon anledning inte gör detta oftare och tydligare. 

Vi kommer inte mycket närmare Tunet under perioden även om försvarsspelet blir något bättre. Men 3-7 inför den avslutande perioden är ingen drömförutsättning.

I ställningen 5-8 har vi flera goda möjligheter varav ett som än nära att leta sig in mellan stolparna. I den påföljande kontringen stänger Tunet matchen när Wallin gör 5-9. 6-8 hade inneburit något av en känning, men med tre minuter kvar av matchen är det ridå.

Idag visar sig orutinen fram och vi blir straffade på ett tydligt sätt gång efter annan. Men vi måste hålla fokus på det viktigaste, vi är här för att lära och då får vi ta dessa lärdomar på bästa sätt, De två kommande matcherna möter vi än bättre motstånd, först Slevik borta och sedan Greåker hemma. Det enda vi kan göra är att ta med oss det vi faktiskt gör bra, stundtals riktigt bra och medvetet tränar på det vi behöver förbättra för att framöver kunna utmana även topplagen i den norska Eliteserien.

Nästan 300 på läktaren är kanske kvällens största framgång och det uppskattar vi oerhört. Som kollektiv lär vi oss något varje vecka. Det är en sak att samtala om vad vi måste göra och önskar att få till. En helt annan att få en käftsmäll varje gång vi gör ett misstag. Alla erfarenheter är viktiga, detta kan vara säsongens viktigaste så långt. Vi får se vad vi har lärt oss redan på lördag i Gressvikallen.

Nu väntar Akerselva – Sveiva i Kringsjå. Det är lag vi möter inom kort och ska ha möjligheter att kriga om segern. Vi noterar från läktarhåll.

Från sargkanten med kärlek.

Samuel Rosenkvist
trener, herrer elite

← Før kampen lørdag!   |   Ad augusta per angusta →