Forza Fighters

4. Semifinale: Gjelleråsen – Slevik, 5-7 (1-1, 4-4, 0-2)

Bilden till denna avslutande reflektion för säsongen 2014/2015 är en så kallad Sand Mandala. Den brukas av buddhistiska munkar för att visa på livets kretslopp, återfödelse och död och inte minst, livets mening. Kort sagt om samsara.

Munkarna lägger ned åtskilligt med tid på att placera olikfärgade sandkorn så att de bildar det mönster som vi sedan kan se. Det finns en oerhörd skönhet i både arbetet och resultatet. Frukten av ett idogt arbete, med facetterade detaljer och en helhet som vida överskrider summan av delarna.

Till del kan det sammanliknas med all form av lagidrott. Varje säsong är ett eget liv, laget föds, lever och dör för att återuppstå till den säsong som kommer efter. Förutsättningarna varierer med spelare och ledare som kommer till och faller ifrån. Inget säsong är den andra lik. Det enda som är konstant är ambitionen att göra det bästa av vad vi har framför oss.

I och med den fjärde semifinalen hemma mot Slevik lägger vi säsongen 2014/2015 bakom oss. Vi har stått upp bra mot de trefaldigt regerande Norgesmästarna, inte minst i den första matchen som vi vann och den nyligen avslutande.

Det gemensamma kännetecknet i de två matcherna är framförallt att laget spelade ett tydligare och mer disciplinerat försvarsspel samt att målvakterna i bägge matcherna var fantastiskt bra. Nere i Gressvikhallen var det Falkeid som var helt fenomenal och tillsammans med sina stolpar höll oss kvar i matchen och gav oss möjligheten att till slut vinna. I tisdags var det unge och VM-aktuella Nordli som var planens bästa.

Det är en match som vi lika gärna kan vinna. Det blir något stressigt och slarvigt mellan varven och Slevik är oerhört duktiga på att utmana motståndarnas misstag. Vi har gjort lite för många i varje match och det straffar sig.

Ser vi på matchprotokollet så är det på nytt spelet i numerärt överläge som avgör. I spel fem mot fem är vi långa stunder väl i par med bortalaget. Denna match vinner Slevik PP-duellen med 3-0 och matchen senast i Gressvik, strax före påsk, vinner de densamma med 5-0. Då är det svårt att ta hem segern.

Vi kan inte annat än att gratulera Slevik till segern och finalplatsen. Det är påtagligt välförtjänt och vi får väl ta det som en komplimang att de hellre vill möta oss i en serie över fem matcher än i en final. Jag har står förståelse för det resonemanget och det kommer väl också att visa sig i finalen att Slevik på nytt är starkast i landet. En liten glädje är väl att Sleviks två senaste förluster är mot oss.

Som tidigar aviserat har vi några spelarförluster till nästa säsong. Det är några trotjänare och påtagligt viktiga kuggar som väljer att prioritera annat än att hänga i Nittedals idrottshallar nästa år. Wendelstig har säsong efter säsong visat sig vara en av Elitseriens absolut bästa offensiva backar. Midtsveen kan få en gravplats att komma till liv med sin bollbehandling. Wilhelmsen är en pådrivare av rang och viktig i alla grupper och lagsammanhang med en drivkraft som får en duracellkanin att blekna. Texnes är påtagligt viktig med sitt slit på banan som talar mer än hans ord. Att han förmodligen gör sin bästa match under säsongen i hans sista är talande. Engmann som är sinnebilden för en lojal lagspelare och klyschan att alla spelare faktiskt är viktiga. Liten speltid men från bänken positivt bejakande och på varje träning tvingar han alla han möter att prestera på hög nivå.

De kommer att vara saknade och svåra att ersätta. Möjligen kommer några till att falla ifrån, det får den kommande veckans samtal med sportchef Aas att visa.

Men likt den buddhistiska livssynen så har en ny säsong redan påbörjats. Liket har inte ens kallnat innan planer tas fram och spelartruppen ska sättas. Vi kommer ha förmånen att lyfta upp några spelare från de egna juniorleden. De unga spelarna i dagens trupp som inte fått så mycket speltid kommer att få klart mer framträdande roller. Till detta är vi i kontakt med möjliga spelare som kan komma in och stärka laget.

Men från GIF:s sida är vi medvetna om att det är ett generationsskifte på gång. Det kommer att ta tid att bygga upp ett lag som på nytt kan utmana i tabelltoppen. Nu handlar det bara om vem och vilka som vill vara med på den resan. Jag är oerhört medveten om att det finns både spelare, föräldrar och andra som inte är helt nöjda med hur laget har disponerats. Varje säsong har sin identitet.

Den nyss avslutande har varit påtagligt resultatorienterat. Den kommande kommer att få en starkare prägel av att bygga upp och utveckla, både kollektiv och individer.

Det kommande lagmötet om en vecka eller två kommer att visa vad vi har att utgå från och vad vi kan förvänta oss av det kommande.

Till sist måste jag avsluta med att tacka flera som har gjort denna säsong inte bara möjlig utan också så bra som den har varit.
-De som stöttar oss från läktaren, inte bara i Lihallen utan på bortaplan, det är oerhört viktigt och glädjande.
– Styrelsen som gör ett stort jobb med att få till allt som behöver göras för att vi ska kunna springa runt och jaga plastbollar.
-Arrangemangskommittén som inför varje match gör långt mer än vad man kan kräva och förvänta vilket skapar mer än goda förutsättningar att prestera.
-Thor Dag Falkeid som serverar än det ena och än det andra inför hemmamatcherna.
– Nu blev det bara en match med «smågutta», men det ska vi utveckla till kommande säsong. Men en oerhört trivsam inramning.

För mig och G18 väntar puljespill i NM redan till helgen och en förmodad NM-final nästa helg. Redan därefter startar vi arbetet med säsong 2015/2016. «Vila är för trötta, sömn för de döda» som Doktor Who uttrycker det.

Snart i en hall nära dig på nytt.

Samuel Rosenkvist
Trener, Herrer Elite

← Høydramatisk da G18 mistet finaleplass   |   VM tropp for U19-menn →